Har du bjudit in till diskussion, men gruppen svarar med att bli helt tyst? Låt dem diskutera i par.
Det finns så otroligt mycket spännande att lära sig om grupper, men i vardagen finns det ett par saker som jag håller mig i för att sköta ruljansen, oavsett vilken form jag själv är i. En av dem är att använda par. Jag utgår från par i lära känna övningar, i arbetsmoment när jag vill att alla arbetar samtidigt, när jag vill ha gruppens synpunkter på något, och när gruppen ger motstånd genom tystnad.
Det självvalda paret är den tryggaste platsen i en grupp. I en ny grupp låter jag alltid deltagarna arbeta med den de sitter närmast. Jag utgår från den sociometriska hypotesen att människor spontant sätter sig bredvid någon de gillar, eller känner sig minst obekväma med. Här finns en positiv relation. Genom att prata och arbeta tillsammans så förstärks den relationen.
När jag vill utmana gruppen att bygga på fler relationer uppmanar jag deltagarna att söka sig mot nya samarbeten. Det kan antingen vara så att jag ber de självvalda paren att söka upp ett annat par som de inte känner så väl, eller ett par det var länge sedan de pratade med. Jag kan också be de individuella deltagarna att söka upp en annan deltagare som det var länge sedan de pratade med, och bilda par med den personen.
Hur jag arbetar med par har förstås också med gruppens storlek att göra. Är man sex deltagare i en grupp är alternativen inte så många. Men jag har ändå ett öga på vilka som sitter i par med vilka och hur det förändras över tid. Oavsett gruppstorlek så är målet att alla ska känna sig någorlunda bekväma med att samarbeta med alla andra. För en del grupper går det lätt, andra behöver mer stöd. Men vad som än händer i gruppen så finns det resurser i paret.